Jag har varit facebookanvändare i något år, och twitterkollare lika länge, men jag har inte bidragit så mycket själv än. Jag är nog litet skeptisk till vad jag har sett andra skriva. Därför var det bra att jag fick en liten tumskruv, att uppdatera mitt twitterkonto, och tänka ett varv till.
Jag har ganska länge funderat på vad som händer när det kollektivistiska synsättet i samhället minskar, individualismen uppmuntras och folkrörelserna krymper. Solidaritet är numera ett ganska omodernt fenomen och många grundskolelever har ingen aning om vad det betyder. Vi är alla barn av vår tid, och måste följa med i förändringarna. Det är därför extra roligt att sociala nätverk har fått den utbredning och tillgänglighet den har idag. Jag betraktar dem som de nya demokratirörelserna, och i och med revolterna i medelhavsregionen under våren, har jag fått vatten på min kvarn. Från den synvinkeln är det en självklarhet att sociala nätverk måste få plats i skolans värld.
Å andra sidan har elever svårt att koncentrera sig på skolarbetet under lektionerna, om man tillåter sms. Hur ska det då gå för dem, när facebook, twitter och liknande, är tillgängliga under lektionstid. Under min vfu hade jag lektioner där alla hade egen uppkopplad dator. Trots att jag undervisade i ett för eleverna intressant ämne, och med ganska omväxlande lektioner, hade eleverna ofta spelo och facebook framme, istället för att jobba. De hade helt enkelt svårt att värja sig. Det vet man ju själv hur tiden flyger fram när man spelar eller liknande.
Jag tänker att nätverkande inte går att förbjuda. Så; if you can´t beat them – join them. Nu är det upp till oss lärare att ge eleverna användningsområden och nettikett.
Nu har jag gått med i Dela också. VI får se hur mycket tid jag kommer att nätverka i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar